Vi håller på att försöka återskapa alla inlägg och kommentarer som vi fått under åren efter att ha drabbats av ett tekniskt problem för ett par veckor sedan. Det som du ser på sidan idag är en del av det arbete, men en hel del återstår.
Vet igentligen inte om de är svärmor som är de största problemet nu , Men de är stort för mej.
Jag och min man har varit gift i tre år nu. Jag sålde mitt hus jag hade sen tidigare för att vi skulle kunna köpa ett tillsammans . Viket vi gjorde.
Sist jag träffade mina svärföräldrar så slutade det med att jag gick och lade mig utan middag eftersom svärmor tidigare på dagen svarade emot mig som värsta tonåringen och tillslut bara snäste av mig och gick sin väg. Jag blev så sårad att jag ville inte äta middag.
Min man och jag har varit gifta i snart 4 år nu. Det hela började dagen innan vårt bröllop när hon uppmuntrade sin dotter (min mans syster) att tillkännage sin egen förlovning på vårt bröllop!
När jag träffade min man så var hans föräldrar redan skilda, de levde nya liv med nya partners. Jag fick tidigt i vårt förhållande veta att min svärfar var alkoholist, det har varit en tuff tid och min man har levt i ett medberoende som inte är av dess like.
Det var inte alltför längesen jag och min pojkvän (27+ 24 år)förklarade att vi bor litet (23 kvadrat) och att det blir för intensivt att vistas i ett enda rum en längre tid tillsammans med henne eller vem som helst. Att komma hem efter jobbet och inte bara kunna vara sig själv eller få vara ifred. Speciellt när en person är intensiv och inte riktigt ser andras behov och inte kan läsa signaler, hon är har en ”stor personlighet” .
Min svärmor bor i USA och tanken är att hon ska flytta till Sverige inom kort. Vi har ordnat en lägenhet till henne som hon har haft i ett år utan att bo i då flytten dragit ut på tiden. Hon har tidigare kommit och hälsat på och bott hos oss några dagar upp till en vecka åt gången och jag har såklart inte sagt något om detta. Nu pensionerade hon sig i höstas och kom då och bodde i vårt hus i en månad – fast hon har en lägenhet som står tom en kvart ifrån där vi bor. Anledningen var då att lägenheten inte var möblerad riktigt så därför kunde hon inte bo där. Jag sa till min sambo att jag tyckte det var lite jobbigt att ha henne i vårt hus men bet ihop och “stod ut” för husfridens skull. Nu kom hon igen för några veckor sedan.
Har varit tillsammans med min sambo i 21 år snart. Min sambo var väldigt bortskämd när vi träffades. Hans mamma brukade tvätta åt honom ,städa,komma med mat etc.
Ja vi fick barn 2010 jag och min man. Det var väl inte direkt planerat att det skulle bli så då jag inte är klar med mina studier och maken inte har något arbete. Men svärmor ville alltid finnas där för oss under min graviditet, kom med mat osv osv när vi hade det ont om pengar.. Tacksamt av henne… När det väl var dags för mig att föda kom hon genast till BB och hälsade på sitt barn barn. hon tittade på sin son son och tittade mig i ögonen och sa “Det här har ni gjort bra!” För mig lät det som “Bra att ni knu**ade!” förlåt men det lät som att hon sa så fast hon inte gjorde det men hon menade det i andra ord! Eftersom jag gjorde kejsarsnitt så kunde jag inte går riktigt efteråt… Då gick bitterkärringen till min man och frågade om det var något fel på mig eftersom jag gick så sakta!!! Efter det skällde jag ut min svärmor efter noter… Sen vill hon inte ha någon som helst kontakt med sitt barn barn och vill inte ens kalla sig för farmor. Bra sa jag då behöver hon inte kalla sig för farmor till tvåan heller som kommer.. Jag sa att min svärfars sambo gärna får ta över rollen som farmor istället och det tackade hon inte nej till!
Jag är egentligen inte svärmor eftersom sönerna inte är gifta men jag kallas ändå för svärmor och jag kallar flickorna för mina svärdöttrar (när förhållandet naturligtvis är stabiliserats). Jag har ALDRIG haft ett besvärligt eller tråkigt förhållande med sönernas flickvänner! Varför! Jo det beror till syvendes och sist på mig själv. Att kunna ta ett steg tillbaka, vara i samförstånd med både son och flickvän, lära mig lyssna och ta in, ha större öron än mun och att bjuda in och ta emot, inte mota. Att fråga “är det ok”. att jag gör si eller så.